«
»

11/11

Sjølv etter sju år er smerten til stades, og alt eg ynskjer er å bli ferdig med desse tunge dagane eg har. Eg stør meg framleis til diktet av Karl Asplund:

TRÄDET

Vad dumt det är att tro, att man kan glömma,

och dumt att tro, att tiden läker såren.

Den stora sorgen – den är intet sår.

Den är ett frö, som föll i hjärtats gömma

och gror och växer till ett träd med åren

och bär en bitter blomning varje vår.

Og desse dagane er min “vår” i så måte …

Tags: ,

This entry was posted on Sunday, November 11th, 2007 at 12:10 and is filed under Tankar. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.

2 Responses to “11/11”

  1. Anita Says:
    November 19th, 2007 at 20:55

    Føle med dæ…..
    har tatt mæ ei tid å mota mæ opp, men…
    Itjnå man egentlig kan skriv, men vit æ e der….

  2. Tankar ved eit tastatur » Trufaste lesarar! Says:
    November 4th, 2008 at 19:39

    [...] kjenner eg at eg ikkje har stort å melde for tida. Eg er litt oppteken i meg sjølv. Det er november. Det vert betre om ei [...]

Leave a Reply